Ångest i tandläkarstolen

Hejsan!
Idag har jag haft fullt upp känns det som. Jag jobbade mellab 7 och 14, sprang iväg till tandläkaren... då var jag rädd. Min tandläkarskräck är inte nådig. Men sist jag lagade ett hål, för flera flera år sedan, så gick det relativt bra även om jag verkligen inte kände för att ligga där. Vara på undersökning - visst det kan jag väl även om jag inte gillar det. Men idag skulle det visa sig att min tandläkarskräck innefattar grov ångest. Jag får först salva, sedan när jag ska få bedövningsspruta så börjar jag skaka och tandläkaren och tandsköterskan börjar prata över huvudet på mig, typ; Andas hon? Njaa det är dåligt... osv osv. Så hör jag bara att de säger att jag ska ta djupa och långsamma andetag. Fastän jag inte känner av sprutan så börjar jag liksom grina! Inte typ EEEEHÖHÖEHEHE som man gjorde när man var liten, men jag hade det fan inte bra. Tandläkaren skriver in på min "journal" att jag har tandvårdsångest. Grov tandvårdsångest. Jag sa till dom att jag inte kommer tillbaka i vaket tillstånd. De trodde inte på mig trots att de såg min reaktion. "Det syns att du tycker att det är obehagligt".... NO SHIT ?! Där fick dom se att jag har tandläkarskräck. Mm, men skratta då, isåfall hoppas jag att ni får precis samma känsla nästa gång ni ska dit. Idioter.